|
|
Postat av: Anna m. Mini v.10 o son 00
2002-01-12 19:37
|
Här är från BVC. Vad man kollar i utvecklingen. Vad tycker du själv. Du kan ju se att kan man inte en sak, så gör det inget, om det inte är så att det felar på andra viktiga utveckligssteg samtidigt. Skriv tillbaka sen om du vill
Kramar Anna
Bedömning av utveckling
Sven Bremberg, 1998
Allmänt
På BVC bedöms barnets utveckling i första hand för att påvisa cerebral pares (CP) och mental retardation. Utvecklingsbedömning kan också vara till hjälp för att påvisa hörselnedsättning, tal- och språkstörning samt DAMP. Barn med andra funktionsnedsättningar kan också få en försenad utveckling. Då brukar det dock samtidigt finnas andra symptom, som är mer påtagliga.
CP (prevalens 2,5/1000), måttlig och grav mental retardation (prevalens 4/1000) och permanent hörselnedsättning har vanligen biologiska orsaker medan måttlig och mild mental retardation (prevalens 4/1000) inte sällan har grund i bristande stimulans eller bristande föräldrabarn interaktion.
Hur sker bedömningarna?
Varje kontakt som barn och föräldrar har med BVC innebär en möjlighet för sjuksköterska och övrig personal att, i större eller mindre grad, bedöma barnets utveckling. Personalens allmänna uppfattning, grundad som den är på kunskap om och förtrogenhet med barn och deras färdighet i olika åldrar, spelar därvid stor roll. Den allt säkrare kännedom som sjuksköterskan/läkaren på detta sätt förvärvar om ett enskilt barn är hörnstenen i BVC:s utvecklingsbedömning. Därutöver behövs emellertid en mer enhetlig strukturerad bedömning vid vissa nyckelåldrar.
Bedömningen av utvecklingen bygger på den anamnes om barnets utveckling och beteende som föräldrarna ger och på en kort strukturerad undersökning. Barnet bör själv utföra de standardiserade aktiviteterna samtidigt som undersökaren bedömer hur de utförs. Det är viktigt att undersökningen utförs så lika som möjligt med olika barn, s.k. standardiserat förfarande, och att man avhåller sig från att hjälpa barnet.
När man bedömer motorik, muskeltonus, färg och reflexer är det bäst att barnet är naket eller endast ifört underbyxor. Vid övriga testsituationer sitter barnet påklätt, gärna i knät hos föräldern. Det går lättast om barnet är i så god form som möjligt d v s inte hungrigt, trött eller oroligt. Föräldrarna bör uppmanas att inte ingripa eller försöka hjälpa barnet vid testningen.
Undersökningen har screeningkaraktär, den är inte diagnostisk. Undersökningarna identifierar en riskgrupp där de flesta identifierade barn är helt friska. Åtgärder ska därför alltid föregås av ytterligare bedömning.
Utvecklingsbedömningen görs i första hand av BVC-sjuksköterskan. BVC-läkaren medverkar i varierande omfattning.
Texten i det följande anger (1) hur undersökningsmomentet bör utföras, (2) hur vanlig en avvikelse är samt (3) förslag till när ett utfall bör leda till åtgärd. Texten bygger på Agneta Lindsjös anvisningar för Södermanlands län, Agneta Lindsjös studie av avvikelser bland 3000 barn i ålder 6 - 18 månader, uppgifter från ett amerikanskt material, det sk. Denvertestet (Frankenburg, 1971) samt uppgifter om 4-åringar hämtade från Vuille (1971) och Bremberg et al från SVSO i Stockholms län (1996).
När sker bedömningarna?
Bedömning av utvecklingen sker vid nyckelåldrarna 2 månader, 6 månader, 10 månader, 18 månader, 2,5-3 år, 4 år samt 5,5 år. Bedömningen bör göras vid inom ett 2 veckors intervall i åldrarna 6, 10 och 18 månader och inom ett 1 månads intervall vid 4 år för att man inte skall få en för stor åldersspridning.
När kräver en avvikelse ytterligare undersökningar och vem bör göra den?
Gränsen mellan "normal" och "avvikande" utveckling är relativ. En lämplig princip är att erbjuda ytterligare undersökning av de ca 2 procent av alla barn som har den mest fördröjda utvecklingen.
För barn som är 18 månader eller yngre är det lämpligt att en läkare, som är van vid utvecklingsbedömningar, undersöker barnet, lämpligen en barnläkare. Barn, som är äldre än 18 månader bör i första hand i BVC-teamet.
Måttlig och svår CP, som inte är känd redan under nyföddhetsperioden, påvisas främst vid 6 månaderskontrollen (Lindström, 1996). Inget enskilt undersökningsmoment går att särskilja som avsevärt mer känsligt än övriga. Lätt mental retardation påvisas främst efter 18 månader ålder.
Om barnet är förtidigt fött bör man kompensera för detta. Upp till 6 månaders ålder, kompensera fullt ut. I åldern 6-18 månader, kompensera med hälften av denna tid.
Dokumentation
Uppgifterna på sidan med vikts- längkurvan markeras med om barnet klarar uppgiften. Om barnet inte klarar uppgiften, ange eller fråga föräldern. Anger hon/han att barnet brukar klara uppgiften, ange i journalen M.
Uppgifterna på sidan med Status dokumenteras vid raderna för "Grovmotorik", "Finmotorik" och "Språk/tal" med för normalfynd och med för avvikelse.
Vid avvikelse, ge alltid ytterligare information om utfall i den löpande texten.
Om barnet klarar en färdighet senare än vid nyckelåldern noteras detta enbart i löpande text.
Tal- och språkstörningar
Språk är centralt för barnet. Därför bör undersökning av barnets språkliga förmåga ingå i en bedömning av barnets utveckling. Det är dock svårt att avgränsa vilka avvikelser inom språk och talområdet som kräver ytterligare bedömning. Ett skäl till detta är att uttalade tal- och språkavvikelser sällan är isolerade. Det är heller inte klarlagt att behandling av språk och talavvikelser förändrar barnets prognos. Vidare har de protokoll, som tidigare använts rutinmässigt för undersökning av tal och språk, se Kap 4.9, visats sig dåligt kunna förutsäga vilka barn som senare utvecklar svårigheter (Westerlund, 1994). Skälet till denna brist kan vara att protokollen lägger stor tonvikt vid barnens uttal av olika ljud. Förmågan att uttala enskilda ljud har dock visats har mycket lite samband med senare språklig förmåga. Nya protokoll prövas men det är ännu inte klarlagt att de kan identifiera de barn som senare utvecklas ogynnsamt.
Dessa skäl talar emot att rutinmässigt genomföra den talscreening, som tidigare gjorts på alla barn vid 4 år. Istället bör bedömning av tal- och språk ingå som en del av undersökningen vid alla nyckelåldrar. Vid avvikelse inom tal och språkområdet är det lämpligt att i första hand behandla frågan i BVC-teamet. Remiss till logoped som enda åtgärd är sällan indicerad. Man kan räkna med att de 2-3 procent av barnen, som har de allvarligaste tal- och språkstörningarna, behöver remitteras till logoped.
Undersökning vid andra åldrar än nyckelåldrarna Denvertest
Om ett barn ska bedömas i annan ålder, än vid nyckelåldrarna, kan Kontakt-lek-språkskalan enligt Griffith-Hagberg-Lundberg användas. Testet är inte lämpat för rutinmässig användning på BVC. Det återges i slutet av detta avsnitt. Begränsningen med denna skala är att normalgränser saknas liksom svensk standardisering.
Det internationellt mest använda testet är det amerikanska Denvertestet. Inte heller detta test är inte lämpat för rutinmässig användning på BVC. Fördelen med detta test, jämfört med Kontakt-lek-språkskalan, är förväntat utfall vid olika uppgifter finnas angivna. Begränsningen är att testet inte är standardiserat i Sverige. Testet är främst användbart i åldrar över 18 månader eftersom yngre barn i Sverige väsentligt skiljer sig från den norm som anges i Denvertestet. En översättning återges på sidan x.
Föräldrarnas uppfattning
Föräldrarna är de som i första hand märker om barnets utveckling avviker. Undersökningen på BVC är därför ett komplement till föräldrarnas egen bedömning. Börja alla undersökningar med att fråga föräldrarna om deras uppfattning. Utgångspunkten bör vara att föräldrarna har rätt tills dess motsatsen är påvisad.
2 månader uppgifter på sidan med vikt- längdkurva
1. Fixerar. Barnets ögon ser på vårdaren ansikte på ett avstånd av ca 3 dm.
Förekomst av avvikelse: <5%. Misstänk synstörning. Remiss till ögonläkare.
2. Svarsleende. Vårdaren pratar med barnet. Barnet ler tillbaka.
Förekomst av avvikelse: <5%. Undersökning av barnläkare.
6 månader uppgifter på sidan med vikt- längdkurva
1. Vänder runt. från rygg till mage. Barnet ligger på rygg eller på mage. Fånga uppmärksamheten med en leksak. För leksaken snett bakåt. Barnet vänder sig.
Förekomst av avvikelse: 4%. Om utfallet förekommer i kombination med annan avvikelse, misstänk CP eller mental retardation. Undersökning av barnläkare.
2. Drar sig upp till sittande. Barnet ligger på rygg, undersökaren tar barnets båda händer och drar barnet sakta upp mot sittande. Huvudet följer med och släpar inte efter. Barnet medverkar med böjda armar och ben. Ett viktigt moment.
Förekomst av avvikelse: 2%. Misstänk CP eller mental retardation. Undersökning av barnläkare.
3. Flyttar föremål. Håll en kloss eller liknande ett stycke framför barnet. Låt barnet själv sträcka fram handen och gripa klossen. Barnet flyttar klossen från den ena handen till den andra.
Förekomst av avvikelse: 2%. Misstänk CP eller mental retardation. Undersökning av barnläkare
4. Enstavigt joller. Småprata med barnet och se samtidigt till att ha ögonkontakt. Efter en stund börjar barnet jollra.
Förekomst av avvikelse: 1%. Misstänk hörselnedsättning eller mental retardation. Undersökning av barnläkare.
5. Tittar efter (tappad) leksak. Barnet sitter i vårdarens knä framför undersökaren. Håll en leksak framför barnet. Fånga barnets intresse och sänk en leksak mot golvet. Barnet följer föremålet med blicken.
Förekomst av avvikelse: 2%. Misstänk mental retardation. Undersökning av barnläkare.
6. Nyföddhetsreflexer borta. Pröva mororeflex.
Förekomst av avvikelse: 2%. Misstänk CP. Undersökning av barnläkare.
10 mån uppgifter på sidan med vikt- längdkurva
1. Reser sig (och går utmed möbler). Barnet drar sig upp till stående. Fäst inget avseende vid om barnet sedan fortsätter.
Förekomst av avvikelse: 6%. Misstänk CP eller mental retardation. Undersökning av barnläkare.
2. Griper med tummen mot pekfinger. Lägg ett litet föremål, t ex ett russin, i vårdarens utsträckta hand och låt barnet ta detta. Barnet ska gripa med tumme mot pekfinger (pincettgrepp)
Förekomst av avvikelse: 2%. Misstänk CP eller mental retardation. Undersökning av barnläkare.
3. Förstår enstaka ord. Undersökaren frågar barnet "var är lampan?". Barnet vänder sig och tittar mot lampan.
Förekomst av avvikelse: 2%. Pröva hörseln, gärna med Boel-ljuden. Om det samtidigt finns annan avvikelser, misstänk mental retardation och låt barnläkare undersöka.
4. Vinkar adjö. Kontrollera, eller fråga vårdaren om barnet kan vinka adjö eller leka tittut, baka kaka eller liknande härmningslekar.
Förekomst av avvikelse: 10%. Om det samtidigt finns andra avvikelser, misstänk mental retardation och låt barnläkare undersöka.
5. Slår två klossar mot varandra. Ge barnet en kloss i varje hand och hjälp barnet klappa dem mot varandra. Tag sedan egna klossar, klappa själv varefter barnet som regel brukar härma leken.
Förekomst av avvikelse: 7%. Om det samtidigt finns andra avvikelser, misstänk CP eller mental retardation och låt barnläkare undersöka.
6. Fallskyddsreflex. Barnet sträcker fram armar och händer framför huvudet när det ramlar eller fälls framstupa.
Förekomst av avvikelse: 2%. Misstänk CP. Undersökning av barnläkare.
18 mån uppgifter på sidan med vikt- längdkurva
1. Går säkert utan stöd.
Förekomst av avvikelse: 0,5%. Misstänk CP eller mental retardation. Undersökning av barnläkare.
2. Bygger torn av 2-3 klossar. Låt barnet sitta i vårdarens knä. Visa barnet hur man bygger ett litet torn av 2-3 klossar. Lägg ned klossarna på bordet och erbjud barnet en kloss.
Förekomst av avvikelse: 2%. Misstänk mental retardation. Undersökning av barnläkare.
3. Klotterritar. Ritar streck med färgkritor på ett papperet.
Förekomst av avvikelse: 2%. Om samtidigt andra avvikelser, misstänk mental retardation. Undersökning av barnläkare.
4. Talar 8-10 enkla ord, förstår mer.
Förekomst av avvikelse: 5%. Pröva hörseln, gärna med Boel-ljuden. Om samtidigt andra avvikelser, misstänk mental retardation. Undersökning av barnläkare.
5. Pekar ut kroppsdelar. Fråga vårdaren om barnet kan peka på t ex magen, näsan.
Förekomst av avvikelse: 4%. Pröva hörseln, gärna med Boel-ljuden. Om samtidigt andra avvikelser, misstänk mental retardation. Undersökning av barnläkare.
6. Tar av mössa och strumpor
Förekomst av avvikelse: 1%. Misstänk mental retardation. Undersökning av barnläkare.
2,5 - 3 år dokumentation på statussida
Grovmotorik. Förväntad färdigheter: (a) Hoppar jämfota på stället och (b) kan cykla trehjuling.
Avvikelse om barnet missar båda uppgifterna. Förekomst av avvikelse: okänd, sannolikt mindre än 10%. Misstänk lindrig CP och mental retardation. Bedöm i team om andra avvikelser samtidigt förekommer.
Finmotorik. Förväntad färdigheter: (a) Bygger torn med sex klossar och (b) kan rita vertikalt streck.
Avvikelse om barnet missar båda uppgifterna. Förekomst: okänd, sannolikt mindre än 10%. Misstänk mental retardation. Bedöm i team om andra avvikelser samtidigt förekommer.
Språk/tal (a) Barnet kan göra sig förstått och (b) talar i tvåordssatser. Använd material med ca 10 bilder, docka, bil, kopp, hund etc. Använd talpärmen eller lämplig pekbok. Avsikten är att undersökaren med hjälp av materialet ska kunna samtala med barnet. Be barnet peka på dockan, bilen, etc. Peka själv och fråga barnet om vad olika bilder föreställer. Talar inte barnet svenska, låt vårdaren genomföra samtalet och bedöm barnets tal.
Avvikelse om barnet missar båda uppgifterna. Förekomst: okänd, sannolikt mindre än 5%. Misstänk hörselnedsättning, mental retardation eller tal- och språkstörning. Pröva hörseln, gärna med Boel-ljuden. Bedöm i team.
4 år uppgifter på sidan med vikt- längdkurva.
Utförande: Börja med finmotoriken och se hur barnet hanterar lekmaterialet. Vid 4 års ålder vill barnet ofta sitta själv på en liten barnstol vid ett lämpligt bord. Ge barnet en uppgift i taget, plocka undan föremålen efter hand. Anpassa tempot efter barnets personlighet. Vissa barn har svårt för att vänta. Andra barn behöver god tid på sig. Uppmuntra barnet utan att hjälpa det med uppgiften. Iakttag barnets beteende; hur det förstår instruktionerna, hur det koncentrerar sig, hur det klarar motgångar.
1. Balansgång på bräda. Barnet går på 3 m lång linje markerad med färgad tejp på golvet. Barnet går med symmetriska rörelser.
Förekomst av avvikelse: 4%.
2. Enstaka hopp på ett ben. Fråga barnet, "kan du hoppa på ett ben? Visa mig hur du hoppar på ett ben?" Demonstrera om barnet inte förstår. Barnet måste göra två hopp i följd, med samma ben upplyft hela tiden och barnet måste hålla balansen.
Förekomst av avvikelse: okänd, sannolikt mindre än 5%.
3. Räknar tre föremål. Fyraåringen kan räkna till fyra eller mer, men hans talbegrepp sträcker sig sällan över ett, två, tre och många. Använd som material tre klossar och tre stycken slantar. Rada först upp de tre klossarna framför barnet. Klossarna ska ha ett tydligt mellanrum. Säg: "Hur många är det här? Få se om du kan räkna de här klossarna". När barnet räknat de tre klossarna tar man bort dem och lägger dem framför de tre slantarna. Fråga: "Hur många slantar är det här? Få se om du kan räkna dem!". Om samma föremålsserie räknas mer än en gång med olika resultat varje gång, kan svaret inte godkännas.
Förekomst av avvikelse: 15%.
4. Imiterar kors. Barnet får en blyertspenna samtidigt som undersökaren ritar ett kors, bestående av två linjer ungefär fem cm långa. Säg: "Rita ett likadant". Bara en demonstration får göras. Sätt plus (+) om barnet ritar två linjer som skär varandra. Ingen hänsyn tages till vinklarna eller linjernas längd. Alltså godkänds i stort sett allt som kan identifieras som ett kors eller kryss.
Avvikelse om barnet ej kan rita något föreställande. Förekomst: 9%.
5. Ritar huvudfoting. Barnet kan rita en figur bestående av ett huvud till vilket fogats två streck som ben eller armar. Om barnet vägrar rita en människa är det godkänt om teckningen föreställer en fullt identifierbar teckning t ex ett hus eller en bil.
Förekomst av avvikelse: 15%.
6. Språkbedömning. (a) Barnet kan göra sig förstått, (b) använder minst fyra ord i en mening och (c) använder ordet jag. För att bedöma språket, använd material med ca 10 bilder, docka, bil, kopp, hund etc. Använd talpärmen eller lämplig pekbok. Be barnet peka på klockan, bilen, etc. Peka själv och fråga barnet om vad olika bilder föreställer. Talar inte barnet svenska, låt vårdaren genomföra samtalet och bedöm barnets tal.
Avvikelse om barnet missar någondera av uppgifterna. Förekomst:14%.
Ätgärd: om två eller fler avvikelser samtidigt förekommer, bedöm barnet i BVC-team. Beroende på vilka uppgifter barnet ej klarar, misstänk mental retardation, hörselnedsättning, tal- och språkstörning alternativt CP.
5,5 år Uppgifter på särskilt arbetsblad.
Börja med att fråga föräldern om barnets grovmotorik, finmotorik, koncentration och kontaktförmåga. Förslag till frågor finns på arbetsbladet sidan x i denna metodbok. Läkaren gör en fysikalisk undersökning och tidigare uppgifter i journalen sammanfattas.
Barnet bedöms med ledning av de nio uppgifterna som finns på arbetsbladet för Motorisk-perceptuell screening vid 5,5 år, sid x. För moment 2-4, då barnets ska rita av figurer, finns dessa figurer för kopiering på sid x. För moment 6, då barnet ska klippa ut en cirkel, finns cirklar för kopiering på sid x. Cirklarna kopieras styvt papper (160 g).
Vid normalfynd dokumenteras utfallet på statussidan under rubrikerna "Finmotorik" och "Grovmotorik". Vid avvikelse som leder till åtgärd, bifoga ifyllt arbetsblad till journalen.
1. Teckna en människa. Uppmana barnet rita än människa. Teckningen skall bestå av huvud (cirkel), kropp, armar eller ben utgående från kroppen samt minst 5 ytterligare rätt placerade detaljer (anletsdrag, kläder, händer, fötter etc). Parvis förekommande kroppsdel räknas som en detalj.
2. Cirkel. Uppmana barnet att kopiera en cirkel. Använd kopia av den förlag med geometriska figurer, en cirkel, en kvadrat och en triangel på en A4 sida, som kan rekvireras från BHV-enheterna. Cirkeln skall vara helt fristående från förebilden gjord i en enda rörelse och omfatta endast ett varv. Helt sluten, inga "svansar". Cirkeln skall vara så gott som cirkelformig med skillnad i diameter +/-1,5 cm jämfört med förebilden.
3. Kvadraten. Uppmana barnet att kopiera en kvadrat, använd förlagan med geometriska figurer. Kvadraten skall vara helt fristående från förebild och ha fyra sidor. Storleken spelar ingen roll, men längsta sidan skall vara högst dubbel så lång som den kortaste. Små "svansar" tillåts. Vinklarna behöver ej vara räta. Något avrundade hörn är tillåtna.
4. Triangeln. Uppmana barnet att kopiera en triangel, använd förlagan med geometriska figurer. Triangeln skall ha igenkännlig form med alla tresidorna tydligt utritade och vara helt fristående från förebilden. Storlek och placering saknar betydelse. Triangeln behöver ej vara liksidig. Minst två vinklar skall vara spetsiga och väl markerade. Små "svansar" är tillåtna.
5. Klippa cirkel. Klippa ut en cirkel med 1 dm diameter i halvstyvt papper utan att stödja mot underlaget. Använd fotokopia av cirkel med 10 cm diameter på styvt papper, 160 g papper. Om barnet lyckas eller ej är träningsberoende. Den utklippta cirkelytan får avvika med +/- 1/5 av förlagan. Klippningen får ta högst 2 min.
6. Skriva sitt namn. För att godkännas krävs att barnet skriver hjälpligt utan förebild. Bakvända bokstäver är tillåtna.
7. Stå på ett ben. För att godkännas krävs att barnet står minst 12 sekunder; ett par snabba vilostöd med andra foten är tillåtna.
8. Hoppa på ett ben. Barnet skall klara att hoppa "på stället" och inte framåt eller snurra runt och skall klara minst 10 hopp. Ett par snabba stöd med andra foten tillåtna.
9. Fogs prov, går på laterala fotranden i 10 sekunder. Påtagliga medrörelser i armarna i form av flexion i armbågsleden mer än 60° och samtidigt abduktion i axelleden bedöms som avvikande. Medrörelser av läppar eller tunga bedöms också som avvikande.
Avvikelser: om barnet inte klarar tre eller fler av de nio uppgifterna. Förekomst: ej fastställd, ca 5/100. Misstänk mental retardation eller DAMP. Bedöm i barnet i BVC-team som tar ställning till åtgärd. Utredning av barnläkare eller BVC-psykolog kan bli aktuell liksom kontakt med något av de basutredningsteam för DAMP som är under uppbyggnad i länet under 1996-7.
Kontakt-lek-språkskalan
Detta schema, som utvecklats efter Griffiths och Hagberg-Lundberg, används för kompletterande utvecklingsbedömning samt när man vill göra utvecklingsbedömning vid andra åldrar än nyckelåldrarna.
Material
Boll, glasflaska, träpärlor och indianpärlor samt snöre och tråd. Barnsax, plasttillbringare och muggar, träram med tygstycke med knappar och knapphål (eller liknande), mm
|
|
|
 |
(läst 2 ggr senaste månaden)
Ensamma Mamman! -- 2001-12-02 15:21
|
|
|
(läst 3 ggr senaste månaden)
evelina -- 2001-12-02 17:23
|
|
|
(läst 2 ggr senaste månaden)
trollmor -- 2001-12-03 11:08
|
|
|
(läst 2 ggr senaste månaden)
S -- 2001-12-04 23:49
|
|
|
(läst 4 ggr senaste månaden)
katrine med 3-barn -- 2001-12-06 18:58
|
|
|
(läst 8 ggr senaste månaden)
K -- 2001-12-11 20:28
|
|
|
(läst 3 ggr senaste månaden)
malla1 -- 2002-01-06 15:26
|
|
|
(läst 44 ggr senaste månaden)
Anna m. Mini v.10 o son 00 -- 2002-01-12 19:37
|
|
|
(läst 3 ggr senaste månaden)
challis v. 28 -- 2002-04-05 16:38
|
|
Du måste vara inloggad som medlem för att kunna skriva i detta forum!
Klicka här för att bli medlem, eller här för att logga in.
 När du väl sedan har registrerat dig så kan du alltid logga in, överallt på Kanalen.org genom att klicka på nyckel-symbolen som finns uppe till vänster, i navigeringen, på alla Kanalen.org-sidor.
Mvh,
Föräldrakanalens redaktion |
|
